| Anna Lenah Elgström - en bortglömd modernistisk författare, feminist och pacifist Anna Lenah Elgström var en betydande författare i samtiden men är idag helt bortglömd. Elgström kan betecknas som en kvinnlig modernist. Hon skrev i opposition till sina manliga kolleger och sålunda medvetet utifrån ett kvinnligt perspektiv. I hennes gränsöverskridande texter finns strukturer, mönster och koder som var svårtolkade för den samtida litteraturkritiken. Det kvinnliga utanförskapet formuleras i hennes texter i en glidande rörelse mellan olika genrer och stilar. Genremässigt och språkligt befann hon sig i gränstrakter. Hon skapade en uttrycksform som ännu inte var litterärt vedertagen. Hennes alternativa bilder i form av feministiska och pacifistiska utopier missförstods och nådde inte fram. Elgström var en viktig gestalt i tidens kvinnopolitiska kontext. Tillsammans med bl.a. Elin Wägner och Frida Stéenhoff skapade hon kvinnliga nätverk som arbetade för feminismens och pacifismens sak. Hon inspirerades av Ellen Key i sitt författarskap och tog dennas begrepp samhällsmoderlighet som utgångspunkt. I sitt praktiska arbete visade Elgström vad en samhällsmoder kunde uträtta. Hon var en av initiativtagarna till Rädda barnen och en av de mest aktiva i hjälparbetet för Spanien. Tillsammans med bl.a. Elin Wägner och Frida Stéenhoff skrev hon böcker om Ellen Key och Rosika Schwimmer, en idag bortglömd feminist och pacifist. Varför kan vi då inte läsa om Anna Lenah Elgström i våra litteraturhistoriska handböcker? En bidragande orsak var den manligt dominerade litteraturkritiken som inte kunde känna igen sig i Elgströms modernistiska texter. Fredrik Böök var tidens litterära huvuddomare och myntade ordet hysterisk om Elgströms sätt att skriva. Hysteri var ju en tidstypisk kvinnlig sjukdom i sekelskiftets patriarkaliska samhälle och därför var det säkert naturligt att Böök, som en god representant för patriarkatet, använde beteckningen hysterisk för att värdera och kontrollera hennes författarskap. Även den religiösa problematiken i Elgströms texter kan ha bidragit till att hon har förskjutits långt ut i periferin i vår litteraturhistoria. Hennes kristna livsåskådning, där lidande och offer spelar en stor roll, kan ha skapat ett avstånd till läsaren. Catrine Brödje. ”Ett annat tiotal. En studie i Anna Lenah Elgströms tiotalsprosa”. Gondolin Förlags AB. E-post: goran.brodje@telia.com |